Venös insufficiens – Orsaker, symtom, behandling och hur stödstrumpor kan hjälpa
Venös insufficiens är ett vanligt cirkulationsproblem som innebär att blodet i benens vener har svårt att transporteras tillbaka till hjärtat. Tillståndet kan orsaka svullna ben, trötthetskänsla, värk, åderbråck och i mer avancerade fall hudförändringar och svårläkta bensår.
Många människor upplever någon gång att benen känns tunga eller svullna efter en lång arbetsdag. Ibland beror detta på tillfälliga förändringar i blodcirkulationen, men återkommande eller långvariga besvär kan vara tecken på venös insufficiens.
Lyckligtvis finns flera sätt att lindra symtomen och förbättra den venösa cirkulationen. En av de vanligaste och mest etablerade metoderna är att använda stödstrumpor, även kallade kompressionsstrumpor.
I den här guiden går vi igenom vad venös insufficiens innebär, varför tillståndet uppstår, vilka symtom du bör vara uppmärksam på och hur olika behandlingsmetoder fungerar. Vi förklarar också varför kompressionsstrumpor kan vara ett värdefullt hjälpmedel för personer med nedsatt venös cirkulation.
Vad är venös insufficiens?
Venös insufficiens innebär att venerna inte klarar av att transportera blodet tillbaka till hjärtat lika effektivt som de ska. Problemet förekommer framför allt i benen, där blodet måste transporteras uppåt mot tyngdkraften.
För att förstå hur venös insufficiens uppstår behöver man känna till hur blodcirkulationen fungerar.
Hjärtat pumpar syrerikt blod genom kroppens artärer till olika organ och vävnader. När blodet har lämnat syre och näringsämnen transporteras det tillbaka till hjärtat genom venerna.
I benen får venerna hjälp av musklerna, framför allt vadmusklerna, som fungerar som en naturlig pump när vi går och rör oss.
Venösa klaffar hjälper blodet i rätt riktning
Inuti många av benens vener finns små klaffar som ser till att blodet rör sig uppåt mot hjärtat och förhindrar att det rinner tillbaka nedåt.
När dessa venklaffar inte sluter tätt kan blodet delvis rinna tillbaka och ansamlas i benen. Detta kallas venöst återflöde eller reflux.
Resultatet blir ett ökat tryck i venerna, särskilt när personen står eller sitter under längre perioder.
Det förhöjda trycket kan leda till att vätska pressas ut i omgivande vävnader, vilket orsakar svullnad och andra besvär.
Vad är kronisk venös insufficiens?
Kronisk venös insufficiens är ett långvarigt tillstånd där den försämrade venfunktionen leder till bestående eller återkommande symtom.
Till skillnad från tillfälligt svullna ben kan kronisk venös insufficiens med tiden orsaka förändringar i hud och underliggande vävnader.
Tillståndet kan utvecklas gradvis under flera år och är vanligare med stigande ålder.
Det är viktigt att skilja mellan lindriga venösa besvär och mer avancerad kronisk venös insufficiens. Alla som har åderbråck eller upplever tunga ben har inte utvecklat kronisk venös insufficiens.
Varför får man venös insufficiens?
Det finns flera orsaker till att venernas funktion försämras. Ofta handlar det om en kombination av ärftliga faktorer, ålder, belastning och tidigare sjukdomar.
Ärftlighet och genetiska faktorer
Ärftlighet spelar en betydande roll för risken att utveckla venösa problem.
Om nära familjemedlemmar har åderbråck eller kronisk venös sjukdom kan risken vara förhöjd.
Genetiska faktorer kan bland annat påverka kärlväggarnas struktur och hur väl venklaffarna fungerar.
Åldrande och förändringar i blodkärlen
Med stigande ålder förändras blodkärlens elasticitet och funktion.
Venernas väggar kan bli mindre elastiska, samtidigt som venklaffarna kan försvagas. Detta kan bidra till att blodet lättare ansamlas i benen.
Venös insufficiens är därför vanligare bland äldre personer, även om tillståndet också kan drabba yngre vuxna.
Långvarigt stående eller sittande
Personer som står eller sitter stilla under stora delar av arbetsdagen kan uppleva mer uttalade venösa besvär.
När benen hålls stilla arbetar vadmusklernas naturliga pump mindre effektivt.
Det gör att blodet lättare samlas i underbenen och att trycket i venerna ökar.
Yrkesgrupper som ofta upplever dessa problem är exempelvis butikspersonal, frisörer, vårdpersonal, kontorsanställda och personer som arbetar långa pass stående.
Långvarigt stillasittande eller stående är framför allt faktorer som kan förvärra venösa symtom och bidra till ökad belastning på cirkulationen.
Graviditet och hormonella förändringar
Under graviditeten ökar blodvolymen samtidigt som hormonella förändringar påverkar blodkärlens väggar.
Den växande livmodern kan dessutom öka trycket på venerna i bäckenet, vilket försvårar blodets återflöde från benen.
Detta kan orsaka svullnad, åderbråck och andra venösa besvär.
För många förbättras problemen efter förlossningen, men vissa kan få kvarstående förändringar.
Övervikt och ökat tryck i venerna
Övervikt och fetma kan bidra till ökat tryck i benens vener och göra det svårare för blodet att transporteras tillbaka till hjärtat.
Den ökade belastningen kan förvärra redan befintliga problem med venklaffarna.
Att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt kan därför vara en viktig del av behandlingen.
Tidigare blodpropp i benet
En djup ventrombos, även kallad DVT, innebär att en blodpropp bildas i en djup ven.
En tidigare blodpropp kan skada venklaffarna eller lämna kvar förträngningar som hindrar blodflödet.
Detta kan orsaka ett tillstånd som kallas posttrombotiskt syndrom, vilket är en form av kronisk venös insufficiens.
Besvären kan innefatta svullnad, smärta, tyngdkänsla och hudförändringar.
Vanliga symtom på venös insufficiens
Symtomen varierar beroende på hur uttalad den venösa cirkulationsstörningen är.
I början kan besvären vara relativt lindriga och framför allt märkas efter en lång dag. När tillståndet utvecklas kan symtomen bli mer ihållande.
Svullna ben och anklar
Svullnad är ett av de vanligaste symtomen på venös insufficiens.
Den uppstår när det förhöjda trycket i venerna gör att vätska samlas i vävnaderna.
Svullnaden är ofta tydligast runt anklarna och underbenen.
Många märker att benen är mindre svullna på morgonen men att besvären ökar under dagen.
Tunga och trötta ben
En känsla av tyngd eller trötthet i benen är vanligt vid venös insufficiens.
Benen kan kännas ovanligt ansträngda även efter begränsad fysisk aktivitet.
Besvären kan bli mer påtagliga vid långvarigt stående och lindras när benen höjs eller när man börjar röra sig.
Värk, spänningar och obehag
Personer med venös insufficiens kan uppleva molande värk, spänningar eller en obehaglig känsla i underbenen.
Vissa beskriver det som ett tryck inifrån benen.
Symtomen kan bli tydligare under varma dagar eftersom värme får blodkärlen att vidgas.
Åderbråck och synliga blodkärl
Åderbråck är utvidgade, slingriga vener som ofta syns under huden.
De uppstår när venernas väggar och klaffar inte fungerar optimalt.
Åderbråck kan förekomma tillsammans med venös insufficiens, men alla åderbråck innebär inte att man har en avancerad venös sjukdom.
Klåda och hudförändringar
Vid mer långvarig venös insufficiens kan huden påverkas.
Vanliga förändringar är torr hud, klåda, eksem och brunaktig missfärgning, särskilt runt anklarna.
Missfärgningen kan bero på att röda blodkroppar läcker ut i vävnaden och lämnar järnhaltiga nedbrytningsprodukter.
I mer avancerade fall kan huden och underhudsvävnaden bli hårdare och mindre elastisk.
Venösa bensår
Vid svår kronisk venös insufficiens kan långvarigt förhöjt ventryck orsaka venösa bensår.
Såren uppstår ofta på underbenets insida, strax ovanför ankeln.
De kan vara svårläkta och kräver medicinsk bedömning och behandling.
Tidiga insatser vid venös insufficiens kan minska risken för att tillståndet utvecklas till allvarligare komplikationer.
Hur diagnostiseras venös insufficiens?
Om du har återkommande svullnad, åderbråck, värk eller hudförändringar i benen kan det vara lämpligt att kontakta vården.
Diagnosen ställs genom en kombination av sjukdomshistoria, undersökning och ibland ultraljud.
Undersökning av ben och blodcirkulation
Vid en klinisk undersökning bedömer vårdpersonal bland annat svullnad, synliga vener, hudförändringar och eventuella sår.
Man kan även undersöka blodcirkulationen i artärerna för att utesluta andra orsaker till besvären.
Ultraljud av benens vener
Duplexultraljud är en vanlig undersökningsmetod vid misstänkt venös insufficiens.
Undersökningen visar hur blodet flödar genom venerna och om det finns klaffläckage, förträngningar eller tecken på tidigare blodpropp.
Resultatet kan hjälpa läkaren att avgöra vilken behandling som är lämplig.
Behandling av venös insufficiens
Behandlingen syftar till att förbättra det venösa återflödet, minska svullnad och obehag samt förebygga hudskador och bensår.
Vilken behandling som rekommenderas beror på symtomens svårighetsgrad, orsaken till problemen och personens övriga hälsa.
Kompressionsbehandling med stödstrumpor
En av de vanligaste behandlingsmetoderna är kompressionsbehandling.
Stödstrumpor och medicinska kompressionsstrumpor ger ett kontrollerat tryck runt benen.
Trycket hjälper till att minska venens diameter, förbättra blodets återflöde och motverka vätskeansamling.
För många personer med venös insufficiens kan kompressionsstrumpor minska svullnad, tyngdkänsla och obehag.
Regelbunden fysisk aktivitet
Motion är en viktig del av behandlingen eftersom rörelse aktiverar vadmusklerna.
Promenader, cykling och andra aktiviteter där benmusklerna arbetar kan förbättra den venösa cirkulationen.
Även enkla rörelser som att resa sig på tå eller böja och sträcka fotlederna kan vara användbara.
Högläge för benen
Att lägga benen i högläge kan tillfälligt minska svullnad och obehag.
När benen placeras ovanför hjärtats nivå underlättas blodets återflöde genom venerna.
Högläge kan vara särskilt behagligt efter en dag med mycket stående eller sittande.
Viktkontroll och hälsosamma levnadsvanor
För personer med övervikt kan viktnedgång minska belastningen på benens blodkärl.
Regelbunden motion, god hudvård och att undvika långvarig inaktivitet är andra viktiga åtgärder.
Medicinska ingrepp vid åderbråck
Om venös insufficiens orsakas av läckande ytliga vener kan behandling av dessa ibland förbättra symtomen.
Vanliga behandlingsmetoder är endovenös laserbehandling, radiofrekvensbehandling och skleroterapi.
Vid vissa tillstånd kan även kirurgiska ingrepp vara aktuella.
Valet av metod görs efter medicinsk bedömning och ofta med stöd av ultraljud.
Hur hjälper stödstrumpor och kompressionsstrumpor vid venös insufficiens?
Stödstrumpor och kompressionsstrumpor är viktiga hjälpmedel vid behandling av venös insufficiens, eftersom de påverkar blodcirkulationen mekaniskt genom ett yttre tryck mot benen.
När blodet har svårt att transporteras tillbaka till hjärtat kan ett anpassat kompressionstryck bidra till att motverka blodansamling och svullnad.
Så fungerar graderad kompression
Många medicinska kompressionsstrumpor har så kallad graderad kompression.
Det innebär att trycket normalt är högst runt ankeln och gradvis minskar högre upp på benet.
Denna tryckfördelning är utformad för att stödja blodets transport uppåt mot hjärtat.
Genom att ge ett yttre stöd till venerna kan kompressionen förbättra det venösa återflödet och minska det venösa trycket under vissa förhållanden.
Kompressionsstrumpor kan minska svullna ben
Ett av de tydligaste användningsområdena för kompressionsstrumpor är att motverka svullnad.
När det venösa trycket minskar kan även mängden vätska som samlas i benens vävnader minska.
Personer som upplever svullna anklar eller underben kan därför märka att benen känns mindre svullna efter en dag med rätt anpassade kompressionsstrumpor.
Effekten varierar beroende på orsaken till svullnaden och hur uttalad den venösa insufficiensen är.
Stödstrumpor kan lindra tunga och trötta ben
Vid venös insufficiens upplever många att benen känns tunga, spända eller trötta.
Kompressionsstrumpor kan lindra dessa symtom genom att förbättra förutsättningarna för blodets återflöde.
För personer som arbetar stående eller sittande under långa perioder kan rätt anpassade stödstrumpor därför vara ett praktiskt hjälpmedel i vardagen.
Kompressionsstrumpor vid åderbråck
Åderbråck och venös insufficiens förekommer ofta tillsammans.
Kompressionsstrumpor kan minska vissa symtom från åderbråck, exempelvis svullnad, tyngdkänsla och värk.
Det är däremot viktigt att känna till att stödstrumpor inte tar bort befintliga åderbråck eller reparerar skadade venklaffar.
De fungerar främst som en symtomlindrande behandling.
Kompression vid venösa bensår
Medicinsk kompressionsbehandling är en central del av behandlingen vid venösa bensår, förutsatt att blodcirkulationen i artärerna är tillräcklig.
Kompressionen hjälper till att minska det förhöjda ventrycket och kan förbättra förutsättningarna för sårläkning.
Vid bensår används ofta särskilt anpassade kompressionssystem, exempelvis flerlagerbandage eller medicinska kompressionsstrumpor.
Denna behandling ska planeras och följas upp av vårdpersonal.
Vilka stödstrumpor är bäst vid venös insufficiens?
Det finns flera olika typer av stödstrumpor och kompressionsstrumpor.
Vilken modell som passar bäst beror på symtomen, benens storlek, behovet av kompression och eventuella andra sjukdomar.
Skillnaden mellan stödstrumpor och medicinska kompressionsstrumpor
Begreppen stödstrumpor och kompressionsstrumpor används ofta som synonymer.
I praktiken finns det dock skillnader mellan vanliga stödstrumpor för vardagsbruk och medicinska kompressionsstrumpor.
Vanliga stödstrumpor har ofta ett mildare tryck och används för att lindra tillfällig trötthet och svullnad i benen.
Medicinska kompressionsstrumpor har ett mer definierat tryck och används vid olika venösa sjukdomstillstånd.
Vid konstaterad kronisk venös insufficiens kan det krävas medicinska kompressionsstrumpor med högre kompression än vanliga stödstrumpor erbjuder.
Olika kompressionsklasser
Kompressionsstrumpor delas ofta in i klasser efter hur stort tryck de ger vid ankeln.
Trycket anges vanligtvis i millimeter kvicksilver, mmHg.
Kompressionsklass 1: Ger relativt mild kompression och kan användas vid vissa lindrigare venösa besvär.
Kompressionsklass 2: Ger högre kompression och används ofta vid mer uttalad venös insufficiens och svullnad efter individuell bedömning.
Kompressionsklass 3: Ger kraftigare kompression och används vid vissa mer avancerade venösa tillstånd under medicinsk vägledning.
Det är viktigt att känna till att gränserna mellan kompressionsklasser kan skilja sig mellan olika standarder och tillverkare.
Därför bör man alltid kontrollera strumpans angivna tryck i mmHg och följa vårdens rekommendationer.
Knähöga eller lårhöga kompressionsstrumpor?
Knähöga kompressionsstrumpor är ett vanligt alternativ vid venösa besvär i underbenen.
De är ofta enklare att ta på och använda i vardagen.
Lårhöga kompressionsstrumpor eller kompressionsstrumpbyxor kan vara aktuella när kompressionsbehovet omfattar större delar av benen.
Valet bör utgå från den individuella medicinska bedömningen.
Rätt storlek är avgörande
För att kompressionsstrumpor ska fungera korrekt behöver de ha rätt storlek.
En för stor strumpa kan ge otillräcklig kompression, medan en för liten strumpa kan orsaka obehag eller ge olämpligt tryck.
Storleken bestäms vanligtvis genom mätning av ankelns och vadens omkrets samt benets längd.
Mätningen görs helst när benen är så lite svullna som möjligt, ofta på morgonen.
Hur använder man kompressionsstrumpor på rätt sätt?
Korrekt användning är viktig för att få bästa möjliga effekt av kompressionsbehandlingen.
Ta på stödstrumporna på morgonen
Vid venös insufficiens rekommenderas kompressionsstrumpor ofta under dagtid.
Det är vanligtvis lättast att ta på dem på morgonen innan benen hunnit bli svullna.
Strumporna ska sitta jämnt mot huden utan veck eller hårt hoprullade kanter.
Hur länge ska man använda stödstrumpor?
Hur många timmar per dag kompressionsstrumpor bör användas varierar.
Många använder dem under större delen av den vakna tiden, särskilt när de står, går eller sitter.
Vid kronisk venös insufficiens kan långvarig användning vara aktuell.
Följ alltid individuella råd från vårdpersonal om användningstid och kompressionsstyrka.
Ska man sova med kompressionsstrumpor?
Vanliga stödstrumpor och medicinska kompressionsstrumpor som är avsedda för dagbruk tas normalt av inför natten.
Det finns särskilda situationer där kompression kan behövas även nattetid, men detta ska ske enligt medicinsk ordination.
Kan stödstrumpor förebygga venös insufficiens?
Stödstrumpor kan minska tillfällig svullnad och obehag hos vissa personer som sitter eller står mycket.
Det betyder däremot inte att de säkert kan förhindra att kronisk venös insufficiens uppstår.
Det vetenskapliga stödet är starkare för symtomlindring och behandling av vissa venösa tillstånd än för att vanliga stödstrumpor skulle förebygga själva sjukdomsutvecklingen.
Personer med ärftliga anlag eller återkommande venösa besvär kan ändå ha nytta av att diskutera kompression med vården.
Livsstilsförändringar som kan förbättra venös cirkulation
Kompressionsstrumpor är bara en del av behandlingen. Flera vardagliga vanor kan också hjälpa till att minska symtomen.
Promenera regelbundet
När du går aktiveras vadmusklerna, vilket hjälper blodet att transporteras från benen tillbaka till hjärtat.
Regelbundna promenader kan därför vara särskilt värdefulla vid venös insufficiens.
Undvik att sitta stilla för länge
Om du arbetar vid skrivbord kan det vara bra att resa dig och röra på dig regelbundet.
Du kan även göra enkla fotrörelser medan du sitter, exempelvis att växelvis lyfta hälarna och tårna.
Aktivera vadmusklerna
Tåhävningar är en enkel övning som stimulerar vadmuskelpumpen.
Övningen kan utföras stående med stöd av exempelvis en stol eller vägg.
Regelbunden muskelaktivitet kan bidra till bättre venöst återflöde.
Ta hand om huden på benen
Personer med kronisk venös insufficiens kan få torr, känslig eller irriterad hud.
Regelbunden hudvård med mjukgörande produkter kan bidra till att bevara hudens skyddsbarriär.
Vid eksem, sår eller tydliga hudförändringar bör vårdpersonal kontaktas.
När bör man söka vård för venös insufficiens?
Återkommande svullnad, värk, åderbråck eller hudförändringar bör bedömas av vården, särskilt om besvären blir värre.
Det är viktigt att inte automatiskt utgå från att svullna ben beror på venös insufficiens.
Svullnad kan även orsakas av andra tillstånd, exempelvis hjärt-, njur- eller lymfsjukdomar.
Sök vård skyndsamt om ett ben plötsligt svullnar, blir ömt, varmt eller rött, eftersom det kan vara tecken på en blodpropp.
Vid plötslig andnöd, bröstsmärta eller svimning ska du ringa 112, eftersom symtomen kan tyda på en allvarlig blodpropp i lungorna.
Personer med misstänkt eller konstaterad svår perifer artärsjukdom, betydande känselnedsättning eller vissa andra cirkulationsproblem ska inte börja använda kraftig kompression utan medicinsk bedömning.
Vanliga frågor om venös insufficiens och stödstrumpor
Är venös insufficiens farligt?
Venös insufficiens är ofta ett långvarigt tillstånd som främst orsakar obehag och försämrad livskvalitet.
Vid mer avancerad sjukdom kan hudförändringar och venösa bensår utvecklas.
Det är därför viktigt att uppmärksamma symtomen och få lämplig behandling.
Kan venös insufficiens försvinna av sig själv?
Tillfällig svullnad kan förbättras när belastningen minskar, men skadade venklaffar återfår vanligtvis inte sin normala funktion spontant.
Symtomen kan däremot lindras genom kompression, fysisk aktivitet och andra behandlingsmetoder.
I vissa fall kan medicinska ingrepp behandla de vener som orsakar problemen.
Hjälper stödstrumpor verkligen mot venös insufficiens?
Ja, rätt anpassade kompressionsstrumpor kan minska svullnad, tyngdkänsla och andra symtom hos många personer med venös insufficiens.
Effekten beror bland annat på kompressionsstyrkan, passformen och orsaken till besvären.
Stödstrumpor botar dock inte själva klaffskadan.
Vilken kompressionsklass ska man ha vid venös insufficiens?
Det beror på sjukdomens svårighetsgrad och personens övriga hälsa.
Mildare besvär kan ibland behandlas med lägre kompression, medan mer uttalad venös insufficiens kan kräva medicinska kompressionsstrumpor med högre tryck.
Vårdpersonal kan hjälpa till att välja rätt kompressionsnivå.
Är venös insufficiens samma sak som åderbråck?
Nej. Åderbråck är utvidgade ytliga vener, medan venös insufficiens innebär att blodets återflöde genom venerna fungerar otillräckligt.
Tillstånden kan förekomma tillsammans, men är inte identiska.
Kan man träna om man har venös insufficiens?
Ja, fysisk aktivitet är i regel positivt vid venös insufficiens.
Promenader, cykling och andra aktiviteter som aktiverar benmusklerna kan bidra till bättre venös cirkulation.
Vid svåra symtom eller andra sjukdomar kan träningsråden behöva anpassas.
Kan man använda stödstrumpor varje dag?
Ja, många personer med venös insufficiens använder kompressionsstrumpor dagligen.
Vid kroniska besvär kan regelbunden användning vara en viktig del av behandlingen.
Det är dock viktigt att strumporna har rätt passform och kompressionsnivå.
Varför svullnar benen mer på kvällen?
När man står eller sitter under dagen påverkar tyngdkraften blodets och vätskans fördelning i benen.
Vid venös insufficiens kan blodet ha svårare att transporteras tillbaka till hjärtat, vilket bidrar till vätskeansamling.
Därför är svullnaden ofta mer uttalad på kvällen än på morgonen.
Kan venös insufficiens drabba bara ett ben?
Ja, venös insufficiens kan förekomma i ett eller båda benen.
Om endast ett ben är påverkat kan det exempelvis bero på tidigare blodpropp eller lokala förändringar i venerna.
Ny eller plötslig ensidig svullnad ska däremot bedömas skyndsamt för att utesluta blodpropp.
Behöver man recept för kompressionsstrumpor?
Många stödstrumpor och kompressionsstrumpor kan köpas utan recept.
Vid mer uttalad venös insufficiens, kraftig svullnad eller venösa bensår bör kompressionsbehandlingen dock utprovas i samråd med vårdpersonal.
Sammanfattning – Därför är kompressionsstrumpor viktiga vid venös insufficiens
Venös insufficiens innebär att blodet har svårt att transporteras tillbaka från benen till hjärtat. Tillståndet uppstår ofta när venklaffarna inte fungerar tillräckligt bra eller när blodflödet i venerna hindras.
Vanliga symtom är svullna anklar, tunga och trötta ben, värk, åderbråck och ibland hudförändringar.
Behandlingen kan omfatta regelbunden fysisk aktivitet, högläge, livsstilsförändringar, medicinska ingrepp och kompressionsbehandling.
Stödstrumpor och kompressionsstrumpor kan spela en viktig roll genom att stödja blodets återflöde, minska svullnad och lindra obehag.
För personer med kronisk venös insufficiens kan rätt anpassade kompressionsstrumpor bidra till en bekvämare vardag och vara en värdefull del av den långsiktiga behandlingen.
Det viktigaste är att välja kompression efter individuella behov och att söka medicinsk bedömning vid nytillkomna, uttalade eller långvariga besvär.
Informationen är avsedd som allmän hälsoupplysning och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.